Home With Home

Home With Home

Season 1

Is a comedy series about two competitive friends and a Google Home.

The ideá behind this series is to do a modern take on the old ”my-dad-is-stronger-than-your-dad”  but with a Google Home.
Each episode will be under two minutes and be about everyday conversations with Luis & Johan and different ways to use a Google Home.

This is pure fiction and just for fun

”This is so funny”
”It´s great”
”Very relaxed and good acting”
”It´s your best work”
”Looking forward to more episodes”
”Entertaining”

Episode 01
”10+10”

—————————————————————-

 

 

Episode 02
”Kaffe/Coffee”

Annonser

Recension: Boar

Boar…ing? Verkligen inte

img_20190307_175309

Boar 2017 (Australien)
96 min
Regi: Chris Sun

Första frågan jag fick när jag skulle se denna filmen var om den var Boaring. Så vad tyckte jag om filmen? Först om handlingen

Handling

Det är en familj som ska hälsa på en släkting ute i det vilda i Australien. Den lilla byn pratar om att det är någon som river bort alla staket runt om och saboterar.
Detta visar sig vara ett gigantisk vildsvin som går till attack och brutalt dödar allt i sin väg. Familjen ska campa i vildmarken och det blir ett smörgårsbord för vildsvinet. Det gäller att försöka överleva och skaffa hjälp. Det är handlingen på ett ungefär. Det är inga djupa berättelser i denna filmen, den fokuserar mer på gore vilket jag gillar.

Summering

Filmen var inte Boaring alls. Jag gillar hur de gjort den och gör dig redo för en blodfest. Det slits kroppsdelar till höger och vänster och det sprutar massa blod. Filmen är underhållande och blodig. Effekterna är för det mesta praktiskt och ibland används CGI för vildsvinet. Det är inte den bästa men eftersom detta är en lågbudget film så är det charmigt och fungerar mer än väl. Karaktärerna är helt ok i handlingen och skådespelarna gör detta bra även om man vet att dom kanske kommer dö.

Denna filmen var inte direkt läskig vilket den inte ska vara heller men någon jumpscare här och där finns. Filmen lägger krutet på blodet och gore som jag sa och det är bra. Den håller vad den lovar.
Sen gillade jag fotot.

Denna filmen är inte för alla dock, är man ett fan av indiefilmer och blod så är detta en underhållande film att se på.

Tack till Njuta Films

Betyg: 3/5

 

Recension: One cut of the dead

Helt fantastisk!

img_20190307_124407_746

2018
One Cut Of The Dead
96 minuter lång
Regi: Shin´ichorô Ueda

 

Som filmskapare älskade jag denna filmen och jag älskade denna filmen som filmälskare. Jag visste inget om den, bara hört folk prata om den. Visste inte hur lång den var eller så. Jag bara såg det och det var en underlig känsla från början som utvecklades till ren glädje.

 

Handling

Filmen öppnar med att man ser några människor som är i en zombie situation, direkt får man se att de spelar in en zombie film som är i en enda lång tagning där på namnet. Under inspelningen av filmen kommer det ”riktiga” zombies och där ifrån går filmen framåt med sin historia. Det är i en enda tagning och saker känns väldigt B och konstiga, vissa saker tar tid och ibland fattar man inte vad det är som händer.

När ”filmen är klar” så kommer det eftertexter och då tänkte jag vad fan? Men den fortsatte med en titel. 1 Månad tidigare.

Det visar sig att man nu får följa utvecklingen kring filmen man nyss fick se. Hur de letar skådespelare, inspelningsplatser, planerar manus osv. Grejen är att ett tv-bolag vill göra en zombiefilm i en tagning och sända Live på tv. Så det är det filmen handlar om. Inget får gå fel.

Här får man se hur de gör filmen, hur allt med manus gick åt skogen och det är här det blir genialiskt. Alla bitar faller på plats. Det är så sjukt roligt och spännande att se hur allt föll på plats i slutändan.
Man får liksom en bakom kulisserna under denna livestream där man så se alla människor bakom och hur de fixar allt praktiskt.

Filmen är en japansk produktion och det är bara japanska skådespelare där alla pratar japanska.

Summering

Som jag sa, som filmskapare och filmälskare så älskade jag denna filmen. Den är aningen seg under första ca 30 min som själva filmen på en tagning är. Man undrar vad fan det är som händer men sen tar det av och blir fantastisk.

Detta är inte skräck, det är en komedi med riktigt dåliga zombies och det är så himla bra. Jag rekommenderar verkligen denna filmen.

Stort tack till Njuta Films

Betyg: 4.5/5

Fågel, fisk eller mittemellan: A star is born.

Nyligen hölls Oscarsgalan som varje år delar ut de mest prestigefyllda utmärkelserna i filmvärlden. Bland annat belönades Bohemian Rhapsody och The Favourite med guldstatyetter för bästa manliga och kvinnliga huvudroll, och pris för bästa film gick till Green Book.

Filmen A Star is Born gick inte heller utan pris, den vann helt enkelt för vad den är bäst på. Sin musik. Att låten ”Shallow” vann för bästa originallåt var det nog ingen som var förvånad över. Av de nominerade så var detta även min egen favorit. Men vad har filmen förutom sin låt?

Tyvärr måste jag påstå att det inte är så mycket. Förutom att filmen har gjorts om för en TREDJE gång (A Star is Born gjordes för första gången 1954 och den första remaken kom 1976) så är detta föga förvånande ett ganska tjatigt koncept.

Vägen till stjärnorna är en svår sådan och det är inte utan att alkohol och droger sätter käppar i hjulen. Vi har sett detta berättas förr hur många gånger som helst.

Men vad A Star is Born saknar i originalitet kompenserar den med, subjektivt, bra musik. Kemin mellan huvudpersonerna Lady Gaga och Bradley Cooper känns brinnande och äkta. Precis lika brännande hett var deras uppträdande av låten Shallow på Oscarsgalan. Har ni inte sett det så spana in!

Som helhet får filmen betyget ”Mittemellan” av mig, jag tycker tyvärr att hela filmen är en enda stor klyscha men den är åtminstone välgjord och välspelad.

2CDEC88F-C7A1-40EE-8BF0-6D33AA45A3CF

Fågel, fisk eller mittemellan: The Cloverfield Paradox

När jag insåg att planen för Cloverfield-filmerna var att de skulle bli fristående filmer i ett delat universum uppstod det försiktig skepsis från min sida. Men när det visade sig att 10 Cloverfield Lane blev en av 2016:s bästa thrillers försvann mina farhågar och istället såg jag spännande möjligheter.

Sen återkom de där känslorna igen när det utannonserades att den tredje delen, The Cloverfield Paradox, slängdes åt vägkanten och ner i Netflix-diket av Paramount. Det skulle hursomhelst inte stoppa mig från att döma filmen på egna meriter.

Tyvärr är The Cloverfield Paradox inte bara sämst i serien utan den är rent utav dålig. Det finns ett tilltalande koncept med människor på en rymdstation som råkar ut för konstig- och hemskheter när de sliter upp och tid och rum. Mitt stora problem med filmen är att den inte kan välja om den skall vara konstnärligt kreativ med vetenskap och science fiction eller om den skall vara en övernaturlig skräckfilm. Den försöker balansera bägge och misslyckas rejält, ibland till skrattretande resultat som gör den svår att ta på allvar.

The Cloverfield Paradox är en schizofren film som inte vet vad den vill vara och lyckas därmed inte övertyga på endera fronten. Det är tråkigt för jag hade ju hoppats att Cloverfield-universumet skulle hanteras med lite mer varsamhet än såhär.

Betyg: Fisk

C5B3C01F-3B4E-4ADC-8CF5-D4348DB7CD9B.jpeg

Fågel, fisk eller mittemellan: The Meg

Vissa filmer behöver man inte ett sjätte sinne för för att kunna avgöra i förtid huruvida den kommer vara mindre bra eller inte. The Meg är en sådan film. Den har B-stjärnan Jason Statham i spetsen och han, tillsammans med sin besättning, har en förhistorisk haj som muckar gräl att tampas med. Ja, ni hör ju själva.

Men faktiskt så fann jag den här filmen ganska underhållande. Den finns grymma actionscener, tecken på tapperhet och intelligens bland karaktärsgalleriet men även en god dos humor och självmedvetenhet.

Man skulle kanske kunna tro att den hör fiskfilmen förtjänar ett fiskbetyg men så är alltså inte fallet.

Betyg: Mittemellan

A34304D1-E01B-4998-A43A-B1D7C07D5A9C

 

Fågel, fisk eller mittemellan: Whitney

Vad som hade kunnat bli ett djupgående porträtt av en av våra största artister någonsin är mest en ytlig bild sminkad av skvaller och åsikter. Vad hennes familjemedlemmar tycker och tänker om denna stora popartist rör mig inte i ryggen när jag föredrar fakta.

Eftersom denna dokumentär inte heller har någon berättarröst så blir tempot dessutom monotont och enformigt. Hade sagda åsikter och skvaller varvats med vad en utomstående har att säga hade jag kanske funnit detta mer intressant.

Har man minsta lilla intresse av Whitney Houston så kommer du med all säkerhet dessutom redan ha stenkoll på allt som berättas.

Betyg: Fisk

D0394210-3C79-41E6-A410-140CA4A0B8B5